Jessie

Ja typ 20 minuter efter att jag skrev senaste inlägget så kom F hem, och berättade att han inte kommer att få pengar denna månad heller. Dom har inte behandlat hans ärende klart.

Jag trodde helt seriöst att jag skulle svimma. Jag blev så jävla förbannad. Jag visste att det skulle vara något. Det har varit så lugnt och tyst på senaste och jag fattade detta. Jag kände det på mig. Aldrig fan ska det få vara okej.

Jag blir så jävla förbannad. Det började förra året. När F stod i kö för operation. Från mars, när han blev sjukskriven. I augusti så kommer det fram att dom tappat bort honom ur systemet (hur i helvete nu det går till!), och han har aldrig någonsin stått på en lista. Trots att han frågat hur han ligger till, vaaaarje gång han varit efter nytt sjukintyg. Ett halvt jävla år ÅT HELVETE.

Det betyder att han nu varit sjukskriven över ett år och måste ansöka sjukpension för att FPA ska fortsätta betala in pengar. Det gjorde han 28 februari. FEBRUARI. Nu är det MAAAAAAAAAAAJ, och det är fortfarande inte klart. Varför?

Jo. Första ansökan han gjorde via FPA:s hemsida (i februari) kom ju aldrig fram och vi blev i princip dumförklarade. Det var väl i princip inte en jävel som trodde på att vi ens skickat in den. Förbannade som vi såklart var, så for vi hem och gick in på hemsidan och printade ut ansökan och for dit och slog den i bordet. "Hoppsan, detta har aldrig hänt förut" fick vi ungefär till svar.

Gjorde en ny ansökan med en gång, för hand, tillsammans med en som jobbar där, för att vara säker på att allt blev korrekt skött denna gång. Allt ok säger hon. Pengarna från månaden före ska också komma retroaktivt. Jag pustar ut. Detta var alltså 1½ månad sen.

Har det kommit några pengar? Nej. Idag ringer dom och säger att det är AMS:en som ska betala ut pengar tills Alandia Bolagen behandlat ärendet. VA? Varför i helvete har man inte informerat om detta tidigare?! AMS? Alandia Bolagen?! What?! 
Så idag har F fått stressa till AMS för att lämna in en ansökan... och när tror ni dom pengarna kommer då? Det ska vara "behandlings-tid" där också. Man blir helt jävla sinnesrubbad av detta. Och där blir det inget retroaktivt, det ska Alandia bolagen betala in när dom fått käppen ur röven om kanske 350 år...

Jag ska berätta vad F har för inkomst. En drygt 100-lapp. Det är underhåll för A. Det är ALLT han får, och fått, dom två senaste månaderna. En jävla hundralapp. Det täcker fan knappt elräkningen.  

Det är JAG, och min stackars ynka sjukpeng, som håller ihop hela vår familj. Och nu knakar det i fogarna. Jag hade räknat med dom här pengarna. Och nu kommer dom inte. Det är K-A-T-A-S-T-R-O-F. Min sjukpeng är helt okej. Men inte att försörja 5 personer helt ensam.

Jag blir så förbannad på socialen, dom vägrar ge honom pengar. För varför ska han dra sitt strå i stacken när han kan leva på mig? Jag ska ju självklart försörja honom. Hur sjukt är inte det?!

Så i grund och botten är summan av detta;
JAG får betala för att sjukhuset har strulat till det med operationskön. Det var där det började, och det är pga. dom och deras strul, som vi sitter i denna sits idag.
JAG ska ordna det och hålla ihop allt. Och det värsta är, att i grund och botten så är det inte bara jag som hamnar i trubbel om inte jag kan betala allt. Utan hela min familj. Och mina barn.

Jag blir så förbannat ledsen och besviken. Alla jävla instanser, ser dom inte att bakom alla papper och skit dom har en att fylla i, så sitter en hel familj och lider, och hamnar i problem. Ser man inte det?! Är vi bara en hög papper?

Som att det inte räcker att sitta med cancer, och allt som kommer med den diagnosen, till på det så ska man bli behandlad som en påse skit. Förbi sedd och ignorerad. Som att man inte vore värd någonting. Det är motgångar hela jävla tiden.

Känns som att man står och trampar i motvind och kommer ingenstans.