Små saker blir stora saker.
2010-03-24 / 17:19:22
Livslust? Den har jag tappat. Totalt.
Jag förstår inte. Är det inte nog att ha cancer och att ens liv stannar? För både mig, och min familj.
Logiskt, borde inte någon jävel komma och vilja kompensera oss? För lidandet? Ge oss ett hus, och ett års matförbrukning samt alla räkningar betalda. "Här, var så goda, koncentrera dig på att bli frisk nu". Varför kommer ingen och säger så? Istället är det tvärtom känns det som...
Idag rasade min värld ihop för att jag fick lapp om besiktning av bilen. Inte för att bilen inte ska gå igenom. Det ska den fan göra. Och inte för att det kostar 40 spänn heller. Utan bara för att det var en till sak på listan. Ett till "måste", som jag måste göra. Jag måste besikta den där satans jävla bilen, för vi måste ha den.
Så fort jag får saker att göra så blir jag så jävla stressad. Det överrumplar mig, på något vis. Samma sak med den där förbannade cancer-föreningen. Tror ni att jag har varit? Svar nej. Kommer jag att fara imorgon eller nästa vecka? Knappast.
Jag blir t o m förbannad när jag får en elräkning. 120e. Seriöst. På en månad. Om jag skulle få byta min cancer mot att vara frisk, jobba och tjäna pengar så skulle jag kunna betala en nolla till. Men hur mycket jag än bönar och hur mycket jag än ber, så sitter den där jävla cancern kvar och elräkningarna fortsätter att droppa ner i postlådan. Kallaste vintern i mitt liv, och då passar man på att få cancer och bo i en lägenhet med gammal elvärme.
Det är ju en sån jävla skit dag idag bara. BLÄ. Jag vill bara dööööööö ibland.
Jag förstår inte. Är det inte nog att ha cancer och att ens liv stannar? För både mig, och min familj.
Logiskt, borde inte någon jävel komma och vilja kompensera oss? För lidandet? Ge oss ett hus, och ett års matförbrukning samt alla räkningar betalda. "Här, var så goda, koncentrera dig på att bli frisk nu". Varför kommer ingen och säger så? Istället är det tvärtom känns det som...
Idag rasade min värld ihop för att jag fick lapp om besiktning av bilen. Inte för att bilen inte ska gå igenom. Det ska den fan göra. Och inte för att det kostar 40 spänn heller. Utan bara för att det var en till sak på listan. Ett till "måste", som jag måste göra. Jag måste besikta den där satans jävla bilen, för vi måste ha den.
Så fort jag får saker att göra så blir jag så jävla stressad. Det överrumplar mig, på något vis. Samma sak med den där förbannade cancer-föreningen. Tror ni att jag har varit? Svar nej. Kommer jag att fara imorgon eller nästa vecka? Knappast.
Jag blir t o m förbannad när jag får en elräkning. 120e. Seriöst. På en månad. Om jag skulle få byta min cancer mot att vara frisk, jobba och tjäna pengar så skulle jag kunna betala en nolla till. Men hur mycket jag än bönar och hur mycket jag än ber, så sitter den där jävla cancern kvar och elräkningarna fortsätter att droppa ner i postlådan. Kallaste vintern i mitt liv, och då passar man på att få cancer och bo i en lägenhet med gammal elvärme.
Det är ju en sån jävla skit dag idag bara. BLÄ. Jag vill bara dööööööö ibland.
Kommentarer!
Postat av: Janni
Men du har så mycket att leva för. Du/ni har fina barn, du har någon som älskar dig, någon att dela ditt liv med. Livet är tufft ibland, och ibland så fruktansvärt orättvist att det inte finns ord till det.
Men det är väl tyvärr så, att livet är orättvist, man vet aldrig vad som kan hända, eller när det händer.
Jag vill iaf ge dig lite styrke kramar, kanske du tycker att det är töntigt? jag vet inte? Men du får lite styrke kramar ändå.=)
Postat av: Jessie
Tack Janni, det värmde faktiskt. Kram.
