Jessie

Fick visst internet att funka här också.

Eget rum och isolerad är man. Sköterskorna är påbyltade som att jag hade pesten, med både förkläden, handskar och munskydd. Haha. (Och jo. Jag vet självklart att det är för allas bästa). Även fast det skulle vara mycket märkligt om jag skulle vara den första som någonsin råkat ut för att få MRSA på HYKS Kirurgiska Sjukhuset. Det är väl typ Finlands renaste sjukhus som jag har legat på.

Men men. Rätt skönt med eget rum ändå. Och tv fick jag också. Med SVENSKA kanaler. Behöver jag säga att det är guld värt? Fast det bästa är ju såklart att vara H-E-M-M-A.

Skulle få komma hem till helgen som väntat. Allt verkade ju se bra ut även idag. Hann bara träffa min läkare en snabbis men, fick väl sagt det som jag mest funderat på. Världens trevligaste sjukskötare hade jag imorse också. Sånt gillas. Och folk pratar svenska. Ah. Lovely.

Och så fick jag ursäkten som jag väntat på i 7 månader. Det var väldigt jobbigt att träffa den läkaren och det kom många tårar från bådas håll. Och jag vet inte vad jag ska säga om den saken alls. Oavsett vad, så kan inget göras ogjort. Skadan är skedd för länge sen, och jag kommer aldrig att glömma. Men en ursäkt behövde jag för att kunna släppa taget lite och gå vidare.

Så nu kör vi på det.


Har också fått träffa Siri idag för första gången på 3 veckor. Lilla älskade hjärtat. Först hade jag glasögonen på, och hon tittade jätte konstigt på mig. Så fort jag tog bort dom så fick hon världens största leende på läpparna, började sprattla med benen och så tog hon mig i handen. Helt klart att hon kände igen mig. Det var jag så himla orolig över att hon inte skulle göra. Men det var ingen tvekan om det. Åh, det känns så bra nu. Ikväll kommer A & A också. Ska bli så himla roligt att träffa dom. Underbara ungar, vad jag saknat min familj.