Äntligen hemma.
2010-02-07 / 21:06:10
Ja, det är nog som dom säger, borta bra men hemma bäst.
Helgen har varit helt underbar såklart. Egen-tid med min alldeles egna och underbara man.
Kom hem 18.00 och for direkt hem till mamma på middag. Trevligt. Siri vart överlycklig när hon fick syn på oss, världens leende och sprattlade med både armar och ben. Gullet <3
Hon hade inte lärt sig säga "mommo", men hon hade övat på att krypa mera. Dock ålar hon ju fortfarande när hon har bråttom, det går fortast... än så länge. Hon visar klart och tydligt när hon vill upp i famnen. Hon ålar fram till en, tittar på en och skrattar, och om man inte plockar upp henne då, så ålar hon ännu närmare och upprepar sig tills hon rycker en i byxbenen och man plockar upp henne.
Och min stora flicka har simmat 50 meter i sträck, i helgen! Hon är så duktig. Jag är så himla stolt över mina flickor.
Mamma berättade också om en pojke som bor här nära mig som blivit levertransplanterad, att han bara väntade i 9 (N-I-O!) dagar på sin lever. Hoppas att jag har lika extrem tur.
Läste i Aftonbladet idag om Daniel Westling eller vafan han heter, ang. hans njurtransplantation, där stod det lite fakta då som skrämde livet ur mig. Men det ska tydligen vara stor skillnad på att få ny lever. Mindre immunsänkande mediciner, längre "hållbarhet" på organet osv osv osv.
Ja usch. På tisdag ska jag träffa min läkare. Min nya läkare. Han ska jag ha, typ, nu och efter transplantationen. Hoppas han är något att hänga i julgran. Börjar bli trött på alla tummen-mitt-i-handen-läkare på denna holme.
Helgen har varit helt underbar såklart. Egen-tid med min alldeles egna och underbara man.
Kom hem 18.00 och for direkt hem till mamma på middag. Trevligt. Siri vart överlycklig när hon fick syn på oss, världens leende och sprattlade med både armar och ben. Gullet <3
Hon hade inte lärt sig säga "mommo", men hon hade övat på att krypa mera. Dock ålar hon ju fortfarande när hon har bråttom, det går fortast... än så länge. Hon visar klart och tydligt när hon vill upp i famnen. Hon ålar fram till en, tittar på en och skrattar, och om man inte plockar upp henne då, så ålar hon ännu närmare och upprepar sig tills hon rycker en i byxbenen och man plockar upp henne.
Och min stora flicka har simmat 50 meter i sträck, i helgen! Hon är så duktig. Jag är så himla stolt över mina flickor.
Mamma berättade också om en pojke som bor här nära mig som blivit levertransplanterad, att han bara väntade i 9 (N-I-O!) dagar på sin lever. Hoppas att jag har lika extrem tur.
Läste i Aftonbladet idag om Daniel Westling eller vafan han heter, ang. hans njurtransplantation, där stod det lite fakta då som skrämde livet ur mig. Men det ska tydligen vara stor skillnad på att få ny lever. Mindre immunsänkande mediciner, längre "hållbarhet" på organet osv osv osv.
Ja usch. På tisdag ska jag träffa min läkare. Min nya läkare. Han ska jag ha, typ, nu och efter transplantationen. Hoppas han är något att hänga i julgran. Börjar bli trött på alla tummen-mitt-i-handen-läkare på denna holme.
Kommentarer!
