Det brinner i knutarna.

2010-04-01 / 11:36:47
Ja, nu är morsan i farten. Jag förstår inte att hon orkar. Jag orkar vara förbannad här i bloggen, men så långt går det. Jag skulle aldrig orka röra upp hela grytan som hon gör nu. Det tar mera än vad det skulle ge. Men det är bra att hon orkar. För jag önskar aldrig att någon får gå igenom samma sak som jag gjort, och på det viset.

Nåja, annars vet jag inget mera än motgångar. Dom två senaste dagarna har varit fulla med mera besvikelse och dåligt bemötande från ännu flera instanser. Dessutom så var jag och fixade nytt skattekort för hemvårdsstödet. +5% mera än vad jag haft tidigare. Jag betalar mera skatt NU, på min sjukpeng + hemvårsstöd, än vad jag gjorde när jag jobbade arslet av mig och tjänade 3000-4000e på en månad.

Varför? Pga. att man ska betala mera skatt på det jag får, för det kallar dom "sociala förmåner".

Förmåner? Är det förmåner att bli tvingad att sätta livet på paus? Att sitta med cancer och må skit varje dag? För att inte nämna den ekonomiska biten, dom tror seriöst inte att man hellre skulle jobba än sitta på en kass sjukpeng? Nej, för det är F-Ö-R-M-Å-N-E-R. My ass. Det är en förmån att få jobba.

Ja det var bland det sjukaste jag hört. Att man ska hamna på att betala så mycket mera i skatt för en ynka liten sjukpeng, än vad man gör när man jobbar (och har råd att isf kanske betala lite mera). Vi sjuka kanske ändå behöver dom där stackars slantarna man får från FPA. Och att kalla det sociala förmåner borde fan vara olagligt. Det är nästan kränkande.

Fyfan va jag är trött på att sitta och vara förbannad.

Men bortsett från det psykiska så mår jag faktiskt jätte bra. Ikväll ska jag och hjärtat mitt vara barnlediga. Helt, sjukt! Vi ska hyra film och gosa hela kvällen. Barnen ska över till mamma och sussa inatt. Vi ska bjuda dem på middag ikväll, sen skulle dom tydligen ta ungarna med sig när dom går hem.


Det heter ju något i stil med "Älska mig mest, då jag förtjänar det minst, för då behöver jag det mest", och så är det. Jag vill bara säga att JAG ÄLSKAR MINA VÄNNER. Ni är finast. Och ni bevisar hela tiden det jag redan vet, att ni är underbara.

Så arga inlägg på bloggen så borstar ni av axlarna, och ingen bryr sig eller tar åt sig. Precis som det ska vara. Istället får jag ett mess, eller liknande, med bara ett hjärta, eller där det står att ni älskar mig. Och det finns dagar som jag hatar alla, alla människor i hela världen. Det är inte personligt menat till någon och det vet ni, utan att jag behöver säga det. Istället får jag ännu mera kärlek. Mina vänner känner MIG. Och är det inte JAG som pratar så är det min cancer. Så är det. Jag måste få skrika på världen, och det gör jag. Och ingen av mina vänner dömmer mig för det. Och skulle dom gjort det, så skulle dom inte varit värda att ha som vänner.

Ni som inte suttit eller sitter i min sits, kan omöjligt veta hur det är. Så var inte snabba på att dömma!     

Men nu ska jag vara social men min underbara familj. Ha en underbar påsk!
Kommentarer!
Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: