Ja, på tal om flitighet.
Inte för att jag har något emot att folk läser, annars skulle jag ju inte skriva.... ^^ Fast ni får fortfarande gärna lämna avtryck efter er ;-)
Ja, annars har jag tänkt att jag inte ska lägga så onödigt mycket energi på Do or Don't ang. CTn. Jag har ju några dagar på mig att bestämma mig om jag ska göra den eller nä. Vill jag ha hjälp i framtiden kanske det är lika bra att få den gjord. Annars blir väl farbror doktor bitter på mig.
Men.... jag kan inte veta. Försöker intala mig att jag omöjligt kan ha en sån enorm otur som både cancer OCH hjärntumörer. Isf är jag ju en riktig kass variant av människa. En sån där som borde blivit missfall men "någon" där uppe (eller nere) glömde sortera bort mig.
Jessi vad har du för tankar?! att fà lära känna dig och dina tvà underbara döttrar har gett mig mycket glada stunder..... skulle du ha varit ett missfall skulle jag ju inte ha fàtt den chansen ;) Vet att de är hàrt men vi hàller alla vàra tummar + tàrna att de ska gà bra!! Ge dig en stor kram och tänk positivt
Om det inte är något farligt, vilket vi verkligen hoppas och utgår ifrån, så kanske du kan bli av med den förbannade skallvärken...Just det du skriver , för att få hjälp måste du låta dom göra sitt jobb =) Men jag förstår <3 Kramar
hej! jag kan nog lämna ett avtryck av mig..du vet nog inte vem jag e o jag vet inte vem du e,men din yngsta sotter är bara några dagar yngre än min son, så jag började läsa under graviditeten, för den sakens skull, o sen har man fått följa med din resa på gott o ont! kan inte föreställa mig hur jobbigt det måstevara att inte veta om man får se sina barn växa upp..brukar tänka tanken ibland o man kan ju börja lipaför mindre! önskar dig all lycka, o hoppas all skit är borta från din kropp nu! :)
Jag är jättedålig på att kommentera varje gång, mest för att jag inte riktigt har nåt vettigt att skriva. Det känns så fånigt att försöka peppa då man egentligen inte har en aning om alla känslor du går igenom. Men här kommer dt ändå: Hoppas du tar mod till dig och får undersökningen överstökad, och jag håller tummarna stenhårt (så hårt att jag inte ens kan spela FB-spel) för att det ska visa sig vara endast en biverkning av medicinerna eller nåt annat lindrigt.
Kram på dig, kämpa på!
Det är många läsare som läser bloggar i tystnad. Men det gör ingenting! Jag själv läser bloggar för att jag fastnat för bloggen, personen och hur denna skriver och självklart om bloggaren har en historia att berätta! Du ser på din statistik att det är folk som läser, dvs folk som verkligen vill veta hur det går för dig! Visst, det är roligt att få kommentarerna, men statistiken pratar för sig själv=) KRAM!
