Jessie

Ja herregud vad det är avslappnat här. Om det beror på att jag är isolerad eller inte, det vette fan. Men det är verkligen lugnt och tyst. Ingen som springer in och ut. Jag sitter här på rummet och donar på för mig själv. Skönt. Nästan som att vara hemma. NÄSTAN alltså.

Imorse blev det fel i medicinerna igen. Eller egentligen vart problemet igår. Så jävla typiskt. Jag fick två för lite igår ju, som jag skrev. Men jag fick även en annan tablett för mycket. Som jag ska ha varannan dag, och skulle haft idag först. Inte igår. Ett jävla rådd. Men nu har jag koll. Har varit och klottrat på min medicin lista så jag vet exakt vad som är vad. Nu blir det inget mera fel. Punkt. Ordning och reda. Får INTE slarva med medicinerna *slå på fingrarna*

Jepp. Annars vet jag ingenting ännu. Väntar och ser om det ska komma någon läkare. Det är ju "söndag" (Ålands nationaldag) här så man kan aldrig vara säker på någonting då. Det hade jag ju såklart glömt bort, så jag vette fan, blir knappast hemskickad imorgon redan. Men fredag blir det isf. Det överlever jag :-) Är ju som sagt inte så jobbigt att ligga här inne direkt.

Fast sängen har jag extremt kämpigt med. Den är inte el-styrd, och det gör det jobbigt för jag klarar inte av (och får inte ta i så mycket) att jag får upp/ner huvudändan med den där tröga spaken. Vilket problem va? Haha. Annat var det i H:fors. Den hade typ 10 knappar och gick och få precis hur man ville med huvud, ben, fötter,you name it. En sån skulle man ha hemma. Ehm. Nä nu ska jag göra nåt annat.