Jessie

Resan till H:fors gick väl bra. Förutom att jag var där i onödan. I princip.

Kom dit på måndag morgon. Fick inget eget rum utan en säng i "salen". Jippie. 5-6 personers rum. Jag blev sakta med säkert hysterisk inombords. Har så svårt att sova i samma rum som andra. Har ju hänt ex antal gånger tidigare. Fick träffa en super bra transplantationsläkare som var helt svenskspråkig. Den enda av dom fyra, som jag inte träffade förra gången.
Sen tog dom lite blodprover, och så tvingade jag dom att ge mig permis resten av dagen. Blev ju galen av att sitta i det där rummet. En tant låg och tittade på tv:n. På högsta volym. På finska. Och jag hade huvudvärk. Behöver jag säga att den inte blev bättre av det?
Fick permis iaf. Skulle vara tillbaka kl 18.00 för att dom skulle göra någon undersökning över min njur-funktion. Vi begav oss till centrum i det underbart fina vädret och gick runt och tittade i butiker. Man blev helt virrig. Vilken jävla stad.
Var tillbaka till sjukhuset i god tid, kl. 17.00. Tror ni att dom sen skulle kolla njurarna iaf? Nä. Såklart inte. Så vi kunde lika bra gjort något annat istället. Nåja. Hade iaf fått ett eget rum när vi kom tillbaka. Samma som sist. Eftersom jag hade sambon med mig så kunde det ju vara trevligare att vara lite enskilt, som dom så fint uttryckte sig.

På tisdagen skulle dom operera ut mina visdomständer, och när dom väl sövt ner mig så gjorde dom inte det iaf. Det behövdes tydligen inte. Det enda dom gjort var att laga något hål och tagit bort lite tandsten. I princip. Hade sjukt ont i halsen när jag vaknade efter "tuben" som gick genom näsan till lungorna för att hjälpa andningen på traven. Kändes som att någon kört ner ett rivjärn genom halsen. Super kul. Spenderade sedan hela tisdagen med att sova, och spy om vartannat. Mådde som en påse skit. 

Onsdagen var man ju halv snurrig i skåpet, men hade en jävla fart att komma från sjukan. Usch. Direkt efter ronden så tog jag mina papper och så smet vi till brorsan och drack kaffe istället. Sen ner på stan igen tills det var dags att åka till båten. Och så kom vi hem 04:30 inatt. Såååå skönt att sova i egen säng. 

Är besviken på mitt besök. Inte en jävel kunde svenska denna gången, förutom ena narkosläkaren och transplantationsläkaren. Alla sjukskötare pratade finska, förutom en stackars studerande som dom alltid skickade till mig. Dom tog bara blodprover som dom kunde tagit här (HB, leverprover osv). Tandläkarna gjorde inte det dom skulle. Laga hål och ta bort tandsten kan dom göra här hemma också. Läkaren tittade in i mitt rum i 5 minuter för att informera att dom inte hittat en perfekt lever åt mig ännu (nähä? det fattade man ju inte...) samt frågade om jag mådde bra, och berättade att alla mina prover var helt normala. Det var allt. Och det har jag slösat 4 dagar på. 4 dygn ifrån mina barn, helt bortkastade. För vadå? Inte ett skit. Lite bitter blir jag faktiskt. 

Här har ni lite bilder från mitt otroligt hemtrevliga rum. Observera att jag endast har 4 finska kanaler på tv:n. Så det är inte så stort underhållningsvärde i den som det kan tyckas.