Klaga.
Det har nog inte hänt så mycket. Igår kväll var Linda här och drack kaffe. Annars har vi väl bara varit hemma och underhållt bebis. Kvällarna har varit lika lugna, suttit och spelat mest, yatzy och farkle. Viktigt det där, att vara social med bara F, hjärtat mitt.
Nästa helg är det lilla jul. Jag har så sjukt svårt att hitta på en present till F. Vad ska man ge? Det är ju skit svårt det där. Jag vet vad han vill ha, men det har jag inte råd med, och även om jag skulle ha, så tror jag inte att han skulle få det. Dels för att det är "för mycket" för lilla jul och skulle överträffa hans riktiga julklapp sen, och dels efter att man läst Allex blogg. Haha. (En PS3 med andra ord :-P)
Han har det inte så lätt han heller. Fast det gäller min riktiga julklapp. Jag önskar mig inget annat än en badrock. Så det hoppas jag iaf att han ger mig. Han tycker det är alldeles för lite. Men han får skylla sig själv när han inte kan inprovocera. Jag vill ju inte ha något annat än en badrock. Punkt.
Eller jag vill ha, en ny dator, m.m.... bla bla bla. Men nu pratar vi realistiska saker.
Iaf, idag är han i Sverige. Han ska "titta", och handla lite mat, blöjor osv. Han kommer hem med tidiga båten igen. Skönt. Det är jobbigt när han är borta. Jag saknar honom så mycket då. Det är hemskt vad beroende man kan bli av någon.
För övrigt så kan jag säga att efter att F ringt upp ALLA nummer under Jomala Socialkansli i telefonkatalogen, så kom han till sist fram till någon och kunde bli kopplad till den "bortkopplade" tanten som varit på möte i ett par veckor (eh!?) Hon skulle höra av sig i slutet på veckan........ (jädra mähän) Idag är det fredag och hon slutar väl vid 14-tiden. Så hon har ett par timmar på sig att ringa.
Han har heller inte fått någon OP tid ännu. Jag blir så fruktansvärt arg! Om några månader slutar min mammapeng och jag får hemvårdsstöd. Jag vägrar sätta S hos dagmamma men jag vet fan inte hur vi ska klara oss ekonomiskt, om inte han börjat jobba då. Och det bådar inte gott, eftersom läkaren sa att det åtminstone är 3 månaders rehabilitering efter operationen. Jag kan heller inte lämna S hemma med honom, när han har armen i paket. Så jag vet fan inte hur vi ska lösa det.
Nu vart det långt. Och bara en jävla massa klagande. Sorry.
Ja det är fantastiskt hur vissa människor kan vara svåra att få tag i, det var samma med t.ex arbetsskyddsgubben förut iaf. Som att dom inte ORKAR hjälpa folk och därför låtsas vara upptagna.
Det där med operationen, har ni pratat med nån patientombudsman eller liknande? För dom har väl ändå inte rätt att hålla på och skjuta upp och skjuta upp. Jag fattar inte att dom inte remitterar folk vidare om dom engång inte har kapacitet för alla operationer här på Åland.
Ja ju längre dom skjuter upp operationen destu större är chansen att nerverna dör, och att han inte kommer att kunna röra fingrarna överhuvudtaget mera på hö. hand (axeln klämmer på nerver som gör att han inte kan röra dom). Isf blir han sjukpensionär, kul, vid 28 års ålder. Eh.
Ja han kommer antagligen att anmäla detta, även fast det inte kommer att gå igenom knappast, med tanke på att det inte går att bevisa om det skulle gjort någon skillnad om man skulle opererat med en gång. Men för principens skull. Man ska inte få "trilla ur systemet" sådär, och sen dessutom inte få opereras när man väl fått tid 6 månader försent.
MEN, han vill inte anmäla före operationen är gjord. Det kan jag förstå. Det är väl kanske inte så populärt.
